Dokument

 Styrelseprotokoll och Artiklar skrivna av våra

 medlemmar eller andra!

Bilden har föreningens första ordförande ritat, Fallostenen utanför Aneby i Bredestads socken

Höglandets Fornminnesförening


Stockbåtar 

 

Vi har en av jordens finaste arkeologiska källor i Östersjön. Anledningen är att skeppsmasken inte trivs i vårt bräckta vatten. Det är till detta hav som marinarkeologernas intressen i huvudsak riktas. I den här artikeln vill jag rikta uppmärksamheten till en annan värdefull arkeologisk källa, våra insjöar. Vi vet att människor levde i landet ca 8000 år sedan. Dessa livnärde sig i huvudsak på jakt och fiske. Med tanke på fiskenäringen och att sjöarna utgjorde de snabbaste kommunikationslederna så är det naturligt, hade någon typ av båt eller kanot. Vi har som exempel från Tappnäs i Södermanland. Denna stockbåt är daterad till bronsålder ca 1500-500 f.Kr. Med stockbåtar här en samlande beteckning för båtar som byggts av urholkade stockar, vare sig det är en eller flera stockar som kommit till användning. 

 

Det är inte enbart stockbåtarna som är intressanta när det gäller lämningar under vatten. Det finns ögonvittnen som säger sig ha sett en båt flätad av rötter. Det har gjorts ett fynd av en barkbåt i Horred, Västergötland. Den finns nu att beskåda på arkeologiska avdelningen i Göteborgs museum. Enligt uppgift är den inte säkert förhistorisk, gjord av barken från bok eller alm och har klen spant av trä. Mellan dessa spant finns en remsa av läder, som troligtvis har varit ett skydd mot nötning. 

 

De enklaste stockbåtarna är grova och liknar ett tråg. Botten och sidorna har huggits ur och ändarna har formats till överhängen.  I Rasbo i Uppland påträffades en ekstock som var lagad med järnspik. Den bevarade änden liknade en snipas och stammen var tydligt markerad genom utsparning inuti. Detta är ett tydligt tecken på inflytande från byggda båtar i relativt sen tid. Större stockbåtar var ranka, på grund av att bredden var för liten i förhållande till längden. Ekstockar med sk utriggare har hittats i en mångfald exemplar i Europa.


Stockbåt med utriggare. Efter A. Eskeröd (Båtar) 1970.

De består av enkla konstruktioner; En stock eller planka fästes intill båtsidan vid vattenlinjen och gjorde de ranka farkosterna mer stabila. I Varuträsk väster om Skellefteå, hittades en stockbåt med hål för utriggare


Hjortspringsbåten. Efter Crumlin-Pedersen 1970.

På ön Als hittades i en mosse, en båt från förromersk järnålder (500 f kr), den s.k  Hjortspringsbåten. Den består av ett brett bottenbord och två breda bordgångar samt av två urholkade stävar i för och akter. Hjortspringsbåten innehåller tofter med plats för två man på varje.  Dessa tofter motsvarar spännträna i ekstocken.

 

Var kan man då hitta gamla stockbåtar?

 

Helt naturligt påträffas de i sjöar och vattendrag. Men, fynd görs även i myrar, mossor och i vattendrag som i våra dagar, på grund av landhöjningen och/eller klimatförändring, blivit torrlagda. Vid Araksuolo, längst upp i sjön Kikkejaur gjorde Herman Lundmark, Araksuolo, ett märkligt fynd då han var sysselsatt med att gräva ned en vägtrumma. Han stötte på ett föremål i det drygt 50 cm tjocka dylagret. När han gjorde en närmare undersökning fann han att det var en stor trädstam, som hade urholkats och tydligt formats till en båt som låg med kölen uppåt. Den ända som grävdes fram hade formats spetsig och på sidorna kunde men känna en decimeter hög kant. Annars var stocken urholkad med flat botten.

 

Litteratur

 

Crumlin-Pedersen, Ole: Skind eller trae? En studie… i Sømand, fisker, skib og vaerft. København 1970. 

Hasslöf, Olof: Huvudlinjer i skeppsbyggnadskanstens teknologi. i Sømand, fisker, skib og vaerft. København 1970 

 

Humbla Philibert Post, Lennart von: Galtabäcksbåten och tidigt båtbyggeri i Norden. Göteborg 1937.

Stavkyrka

 

 

En stavkyrka är en kyrka byggd av trä i stavverk. Den har en bärande konstruktion av stolpar som står på liggande syllar och bär upp väggband. De bärande elementen i väggarna utgör på detta sätt ramar för en fyllning av stående plankor; stavar, vilket byggnadstypen har fått sitt namn efter.

 

Stavkyrkorna anses vara bland de viktigaste representanterna för europeisk medeltidsarkitektur i trä. Stavkyrkor innehåller ofta stilelement från förkristen tid. De flesta kvarvarande stavkyrkorna finns i Norge, men liknande kyrkobyggnader förekom under medeltiden över hela nordvästra Europa. Urnes stavkyrka i Luster, Norge, finns på Unescos världsarvslista. I Sverige finns uppgifter om, eller spår av, cirka tjugo stavkyrkor, i Danmark endast av någon enstaka, i Norge av minst ett femtiotal.

Indelning av stavkyrkor

Stavkyrkorna brukar indelas i två grupper. Typ A är den enklaste, den är enskeppig och har stolpar endast i ytterväggarna; hörnstolpar och i några fall mellanstolpar.

 

Typ B har en mer komplicerad struktur med invändiga stolpar som omger ett förhöjt mittrum och bär upp dess tak. Mittrummet är omgivet av en omgång under ett lägre tak. Mittrummets stolpar står på en ram av inre syllar; grundstockar. Den nedre delen av stavarna är fristående, medan den övre delen över omgångens tak ingår i mittrummets ytterväggar.

Lista över kvarvarande medeltida stavkyrkor i Sverige

Hedareds stavkyrka, Sandhults socken, Västergötland — byggd ca 1500 på platsen för en tidigare stavkyrka.

Hedareds stavkyrka, Sandhults socken, Västergötland

Arkeologiska fynd av stavkyrkor Sverige

Senare stavkyrkor och rekonstruktioner

  • Hållandsgårdens stavkyrka (1999)
  • S.Anna kapell i Ekshärad (2002)
  • Kårböle stavkyrka (1989), kopia av Skaga stavkyrka
  • Lillsjöhögens stavkyrka, invigd 2011
  • Stavkyrkan i Mannaminne (2000)
  • Skaga stavkyrka, Karlsborg, Västra Götalands län, byggd på 1100-talet, riven 1826. Rekonstruktion 1960 och åter 2001.

 

  • Clemens kyrka, Lund
  • Drottens kyrka, Lund
  • Vänga stavkyrka, Borås
  • Kyrka i Kareby i Mariestad
  • Blomskogs stavkyrka, Årjäng
  • Guldrupe kyrka, Gotland
  • Eke kyrka, Gotland, daterad till 1070-talet
  • Silte kyrka, Gotland
  • Hemse stavkyrka, Gotland, daterad till omkring 1100, på Historiska Museet i Stockholm.
  • Kalhyttans stavkyrka, Filipstad
  • Maria Minor, Lund, byggd omkring 1060
  • Sankt Lars kyrka, Linköping
  • Två kyrkor i Löddeköpinge, den äldre daterad till omkring 1030
  • Skaga stavkyrka, Västergötland, 1100-talet (rekonstruktion finns i dag på platsen)

Stavkyrkan i Gärdserum, riven 1854

Den enda stavkyrkan från Småland som vi känner till utseendet är kyrkan Gärdserum i Tjust som avbildades av Nils Månsson Mandelgren 1847. 


I dag finns inga stavkyrkor bevarade i Småland för eftervärlden. Däremot har material från stavkyrkor ibland kommit till anvädning i senare kyrkobyggnader. I kyrkorna i Aringsås (Alvesta) och Nöttja i centrala Småland har väggplankor från stavkyrkor fått tjäna som golvpankor. Vilket har daterats genom dendrokronologisk analys daterats till ca 1116 repektive ca 1146. Vid Örs kyrka utanför Växjö finns en liten oansenlig kyrkobod. Den är byggd av trä matireal från en stavkyrka som tidigare fanns på platsen. 


Stavkyrkobyggandet upphörde efeter hand och knuttimrade kyrkor och kyrkor av sten, uppfördes i romansk stil, blev vanligare. Den älsta bevarade timmerkyrkan i Småland finns i Granhult i Värend, byggd av timmer som fällts omkring år 1220 

År 1901, hotades den medeltida träkyrkan i Bäckaby (Vetlanda kommun) av rivning sedan församlingen byggt en ny, stor stenkyrka.


Kyrkan förföll då ingenjör Algot Friberg köpte in den för 400 kr och sedan skänkte den till Norra Smålands Fornminnesförening.


Året 1902, flyttades kyrkan till Jönköpings stadspark. Kyrkans bevarande blev grundvalen för såväl Friluftsmuseet i Stadsparken som dagens Jönköpings läns museum.


På natten till 29 april år 2000, ödelades Bäckaby kyrka i en anlagd brand.

Copyright 2019 © All Rights Reserved.